Det kanske har att göra med att jag spenderade mycket tid i Varberg i sommras -och att det gav mig hemlängtan, eller så har det bara har det att göra med att jag har hela min familj där, alla mina vänner och släktingar.

Hur som helst har jag och Marcus bestämt oss för att flytta till Varberg. Det är inte så att jag vantrivs här i Uppsala, det är snarare så att jag inte stortrivs till 100%

I och med att jag kommer från en stad, och Marcus från en annan stad, så är det ganska oundvikligt att prata om dethär, vart man ska bo. Vi har småpratat om att flytta till Varberg i framtiden, efter mina studier. Men nu blev det ju inte så. Och jag saknar Varberg enormt mycket. Och Marcus är villig att ge det en chans.

För visst är det endå en chansning, det var det för mig när jag flyttade hit och då hade vi knappt vart tillsammans ett halvår. Nu har vi snart varit tillsammans i två år, så förhållandet i sig är ju ingen chansning, men flytten är ändå en chansning.   
Jag är enorm tacksam mot Marcus som vill göra detta för min skull. Jag är säker på att det kommer bli underbart bra. Bostad har vi ordnat tills vi hittar något eget att hyra/köpa, och jobb är också klart, för Marcus del åtminståne.

Och jag är glad och sprallig mest hela tiden! Glädje...