Det var konstigt att vakna ensam i sängen i morse. Marcus är iväg och jobbar (snöröjning inne i stan) för första gången sen i julas, drygt två månader sedan... Egentligen skulle man kunna säga att allt är "som vanligt igen", Marcus är iväg och jobbar och jag är själv hemma. Fast ändå känns det inte så, som vanligt alltså. Det känns jätteskumt att vara själv hemma faktiskt.