Det känns som om det är något speciellt idag, men kan inte riktigt sätta fingret på vad. Eller kan det vara så att det är Marus födelsedag? Jag hade lite problem att lära mig att han fyllde år den 9:e ist för den 19:e som jag alltid trodde.
Men efter att Mackan upptäckte att jag hade skrivit in i kallendern att han fyller år den 19:e, så kommer jag aldrig någonsin glömma hans födelsedag -den 9:e mars

Igår var det en helt vanlig dag, måndag den nionde februari, inget speciellt alls. Jag hade huvudvärk av värsta sorten, men den försvann direkt när Marcus kom hem från jobbet och lämnade ett avlångt paket i mitt knä.

En röd ros. Bara sådär, utan någon anledning alls. Hur gulligt är inte det då?!

Hela eftermiddagen och kvällen har gått åt till plugg. Kan låta trist, men det har vart okej. Blir ju ganska mycket mysigare när Marcus sitter brevid i soffan och läser också. Min lilla bokmal. På den fronten är vi helt tvärtom, Marcus älskar att läsa och jag avskyr det. Men det är ju skilnaderna som kompleterar varandra..

Jag och Mackis har funderat lite över detdär, om hur vi kompleterar varandra. Eller mer om hur våra två liv flätas samman och blir ett. Vi kom fram till följande:

"Vårt förhållande är en väg, en väg som vi färdas på tillsammans mot samma mål och drömmar. Men vi har också varsin trottoar vid sidan, där vi kör vårt eget race."

I jul firar jag och Mackis 1år, och nu har han gjort upp värsta planerna för dagen.

Jag säger bara fem ord: JAG ÄR JÄTTE NÄRV-ÖS
(höhö, jag och min underbara humor...)

Idag är det ett år sedan jag och Marcus träffades för första gången, och eftersom det va skottår iår, blir det alltså för 366dagar sedan. Många underbara dagar

Vad skulle jag göra om du inte fanns?
Jag kan aldrig förklara min kärlek till dig med ord. Jag kan bara försöka, Jag älskar dig.

Vi hade bokat bord på Tzatsiki, en grekisk restaurang. Vårt ställe.
Det var dit som Mackis bjöd ut mig första gången.



Och igår var det lika trevligt som vanligt, underbart sällskap, tända ljus, god mat
-och en otroligt fräck väggmålning vid vårt bord :)

Efter middagen, gick vi promenad runt ån, innan det blev dags att gå till biografen. Filmen (Tropic Thunder) var bra, riktigt rolig. Tydligen, enligt Marcus, skrattade jag (pinsamt nog) mer än resten av biobesökarna tillsammans. Men jag tror nog att han överdrivet -hoppas jag iaf.

Sammanfattat, en underbar kväll med en underbar människa
Tack för de här 10månaderna älskling, alltid du och jag <3

---

På tal om dethär så har Marcus blivit bjuden på julbord med jobbet, och självklart får jag följa med. Jag har aldrig vart på julbord förrut, å absolut inte julbord på kryssning till estland! Förstå vad coolt, julbord på kryssning. Det ser jag verkligen fram emot

Julafton 2007, pirrigt nykära

Snart (i december) har jag och Mackis vart tillsammans i ett år.
Så i julklapp till oss båda, ska vi göra ett fotoalbum -Vårt första år tillsammans

Även om jag borde skriva på religionsarbetet (vilket jag iofs redan gör) så kan jag inte hålla mig ifrån "bild"-mappen. Sitter och kolla runt på alla bilder av oss två, och väljer ut vilka som ska skrivas ut och sättas in i albummet. Tycker ju det är så skoj att pyssla !

Att den är rosa är kanske inte jätte woho, men jag tyckte den va så nedrans söt så jag va bara illa tvungen. Eller, vad tycker du?

Men! Som ni ser är den sönder =/ Stackars Marcus har så dåligt samvete... Det va som så att vi tjaffsa lite när vi skulle räkna alla pengar i den. Marcus ville lägga tillbaks dom i grisen under tiden han räkna, men eftersom jag är så virrig och skulle behöva räkna om ett antal gånger vill jag hellre "stapla upp" alla mynt och räcka dom, och sen lägga tillbaks dom. Ett av våra stora sambo-bråk, hur ska vi räkna pengarna i spargrisen?!
Töntigt -ja jag vet...
Vi lade i alla fall ner det hela och struntade i att räkna dom. Men så tänkte Marcus överraska mig genom att räkna alla pengarna, och då råkade han ha sönder grisen... Först tänkte han gömma den, och limma ihop det utan att tala om det, men han hade så dåligt samvete. Så igår berättade han det, med världens mest ångerfyllda röst:
"Josse, jag måste berätta en sak...." Trodde ju han hade gjort nåt riktigt riktigt dumt!

Nu har jag räknat pengarna -på mitt sätt. Radat upp dom i 10-högar, enkelt och bra. Blev faktiskt lite förvånad över hur mycket pengar som faktiskt ryms i dendär lilla grisen:

46 st 50öringar
111 st enkronor
9 st femmor
1 st tia
och 1 st "one dime, united states of america" Hur hammna den här?!

Allt som allt; 189:-

Hade laddat upp med chokladglass och strössel inför min och Marcus hyra-film-och
-mysa-hemma-i-soffan-söndagkväll. Har spanat in PS I love you några gånger här nere på Konsum (där vi brukar hyra, det har ju bara kostat 19kr.) men det har alltid slutat med att vi tagit nån annan film. Idag var det ingen tvekan om saken.
Dock hade dom höjt priset, så nu kostade det hela 23:- (!) Galet billigt ändå

Och mycket film för pengarna måste jag säga! Gud så bra den var, en riktigt snyftis. Jag tror aldrig jag grinat så mycket till en film som jag gjorde ikväll. Tårarna rann hejdlöst nerför kinderna (...och ner på Mackans tröja) så gott som genom hela filmen.



En film som verkligen sätter igång tankarna. Tankar som man vill undvika, men som ändå smyger sig inpå en utan att man kan rå för det. Tänk om det skulle hända mig?
Jag förstår inte hur jag skulle kunna leva utan Marcus. Vill inte tänka den tanken.
Marcus, du är mitt allt. Det är du som gör mig hel Älskling. PS, I love you <3

Som firande av vår 9månaders dag hade jag och Marcus tänkt oss en promenad och picknick i det soliga höstvädret. Promenad blev det, fast ingen picknick. Det var nämligen så att svärmor och dom tre hundarna kom och hälsade på. Efter fika blev det långpromenad ute på landet. För jag och Marcus bor ju granne med landet, vilket jag upptäckte för några veckor sedan. En skön promenix blev det iaf.

Okej, det är väl inte det mest romantiska sättet att fira vår 9månadersdag. Jag menar, en promenad med svärmor liksom. Men, vet man ändå att man ska leva hela livet tillsammans, kan man lika gärna vänta tills nästa 20:e


Kolla så fint det är där vi bor, skog och natur så långt ögat kan nå

Man blir kär i vem man vill /Grynet



Jag är helt tokkär i denhär skäggiga biffen -som förövrigt klär sig väldigt bra i min t-shirt.
Fast det är väl inte mer än rätt att han får prova mina kläder, när jag titt som tätt rotar igenom hans byrå. Det händer ju faktiskt ibland att jag snor en t-shirt eller två ifrån honom. Ett par leggins och en stor t-shirt är ju perfekta slapp-stilen, dock kör jag på den stilen i skolan också. Som idag då jag hade hans "bad ape bad"-t-shirt.
Haha, psykologi-läran kollade liiite konstigt på mig

En Marcus, en filt och en stol -så har man en koja.

Idag är Marcus sjuk så han har vart hemma. Ensam hemma... Som vi konstaterade för ett tag sen så hade vi kommit underfund med att Marcus aldrig varit själv hemma i vår lägenhet. Men idag var det premiär. Och detta var resultatet, en uttråkad och rastlös Marcus som tog sin tillflykt sin nybyggda koja med en bra bok.

Bara att se en 23årig kille/man sitta under en filt-koja är ju ganska bra sött, men något annat -tusen gånger, sötare var ett meddelande som han lagt på min kudde
Kan det bli gulligare? Svar nej...

I förmiddags var vi ute på långpromenad. Tänka sig, jag som alltid trott jag bor mitt i stan har nu upptäckt att bara typ tio meter bakom vårt hus finns landet. Skogar, ängar och hagar. Precis som hemma...nere i Varberg alltså.

Efter promenixen kom Marcus på den braiga idéen att dra fram fotbadet -som förövrigt var vår inflyttningspressent (hm de va ett långt ord) från min underbara mammsi. Är det konstigt om jag ler och småfnittrar lite när Marcus ställer frågan: "Josse, hur gör man fotbad då?" Det finns ingen som får mig att le så mycket som Marcus. Det spelar ingen roll om jag är på bra eller dåligt humör, han kan alltid locka fram ett leende.


Till sist listade han ut hur man gjorde :)

Som sagt, jag har en kändis till pojkvän. Idag var var han åter igen med i tidningen

För er som inte märkt så är det fredag idag. Om nån timma ska jag och Marcus iväg till centralbadet(som blitt lite av mitt andra hem, då jag hänger där på alla håltimmar och sågott som varje dag efter skolan) Och sen blir det hem till lägenheten för lite jag&min-älsklings-myskväll. Vi ska hyra film och köpa naturcandy. Det ska bli massa gullande och pussandes. Säger bara tre ord: kärlek kärlek kärlek

Förresten, märkte ni att det börja spöregna precis
när jag satte mig på biken för att cykla hem från skolan

Jo, visst ser jag sådär lagom road ut?

...spenderar han med mig

Igårkväll när vi skulle sova låg vi och diskutera vad jag gjorde hela dagarna när jag va själv hemma i sommras. Sen frågade jag Marcus vad han gör när han är själv hemma
- Josse, jag har aldrig varit i lägenheten utan dig.
- Va? Har du inte?
- Nej, hela min fritid har jag vart med dig

Jag tänkte efter en stund. Det stämmde fan! Marcus har aldrig vart hemma i vår lägenhetn själv, jag har alltid varit där. Jag börjar alltid skolan senare än han jobbet, och jag slutar alltid tidigare än honom. Jag har aldrig tänkt på det förrut, hur mycket tid och ork Marcus lägger ner på mig. Kärlek..

Foto: Josefin Eriksson

Idag är det första September

Sommaren 2008 blev en ny sorts sommar för min del:

en uppsala-sommar

en ickesingel-sommar

en sambo-sommar

en kärleks-sommar

Kärleken finns kvar, men sommarn har försvunnut. Nu är hösten här med alla oranga och gula färger. Det finns en annan sida av hösten också, regnet, blåsten & kylan.

Tacka vet jag sånnahär soliga höstdagarna.

Foto: Josefin Eriksson                                             hösten 2007