Även om jag har saknat Marcus enormt mycket de tre dagar jag har varit här nere i Varberg, så var det helt värt, nästintill nödvändigt för mig att ha åkt ner just dehär dagarna. På så viss hann jag med en sista ta-igen-allt-snack-kväll med tjejerna innan alla sprider runt sig på jordklotet. Alexandra var hemma en vända ifrån Italien, där hon har bott sedan en månad tillbaka, och där hon tänker stanna året ut som volentär. Imorgon åker Lisa till Berlin för att jobba som au-pair fram till sommarn. Det var igår när vi alla sa hejdå som vi insåg att det kunde dröja upp till 1 år, 1 ½ år innan någras av oss skulle kunna ses igen. Helskumt!

Jag, Alex, Lisa, Cissi

Samtidigt som det blir ledsamt att inte kunna ses igen på så länge, så är jag grymt imponerad av mina tjejer som vågar sig ut i världen. Även om man själv drömmer sig bort och fantiserar, så vet jag inte om jag skulle klara av det helt på egen hand. Nu skulle jag inte ens vilja klara det själv, jag har ju Marcus. Jag skulle aldrig kunna lämna honom i ett halvår för att på egen hand upptäcka världen, herregud jag har ju saknat ihjäl mig under mindre än en vecka. Om jag någongång ska upptävcka världen på riktigt -inte bara sitta på ett svensktägt hotell i varje land, så vill jag göra det tillsammans med min Marcus.

Men som sagt, jag är jätteimopnerad av Lisa och Alex som ska ut i världen, och även av Cissi som klarar av att ta hand om ett helt stall om dagarna. Just nu är det bara jag som ska klara upp vad jag ska göra med mitt snart 20-åriga liv.

Jag är den enda hemma som är vaken just nu, mamma och lillasyster sover fortfarande. Jag har redan vart ute med hunden, riktigt kallt ute idag!

Det va ett tag sen jag vaknade såhär tidigt. Har blivit alldeles för bortskämd med sovmorgon de senaste månaderna (Läs: sen studenten i juni) Hela sommaren gick jag utan sommarjobb och sen drog studierna igång i september, men sen hoppade jag av i början av oktober, och nu har jag gått i ett par veckor och gjort igenting. Kul första två tre dagarna, sen är det bara tråkigt till max.

Enformigt och meningslöst. Jag är trött på det nu. Jag vill ha ett jobb!
Jag vill göra någonting om dagarna, ha rutiner och vardag igen!

Idag tog jag en liten tripp ut till farmor och hälsade på. Det är alltid lika mysigt. Därefter tog jag farmors gamla bike och cyklade ut till Espevik där min pappa bor och småbröder bor. Just nu sitter jag och yngsta lillebrorn i soffan och kollar tv.

Vi försökte ta ett kort på oss båda med camen på datorn, men teknik-smarta som vi är lyckades vi inte få igång kameran. Så ist blir det en Paint-bild. Finfint

Det va inte lätt att somna utan Marcus igårkväll. Mammas bäddsoffa kändes tomare än tomast och jag för att lyckas somna var jag tvungen att låtsas att ryggstödet var Marcus axel.

Men jag klarade mig igenom natten och nu är det en ny dag. Jag gick ut med Mollsan på morgonpromenix. Kändes riktigt skönt med frisk luft och höstmorgon kylan bitande i ansiktet.

Nu blir det frukost och sen får vi se vad dagen har att bjuda på.

Även om X2000 tåg mellan Sthlm och Göteborg är hur najs som helst att åka (skönt att slippa alla stopp, och endast stanna i Skövde) så är det alltid lite halvsegt att sitta på tåg så länge. Man blir helt stel och seg i kroppen.

Men nu är jag i alla fall framme, sitter hemma hos mammsen och väntar på att hon ska komma hem. Då blir det kramkalas.

Och så saknar jag min Marcus...

Dagens planering
8:10-13:20 : Åka tåg
13:30 : Krama mammsen

Men nu, Vakna med the voice

Det här med att vrida tillbaka klockan till vintertid är ju lite smått jobbigt första dygnet. Min hjärna går på högvarv och tänker hela tiden på vad klockan egentligen skulle vara.

Nu är klockan kvart över fem, fast i det mentala är man ju en timma före. Alltså kommer man bli sömning "en timma för tidigt" ikväll, fast skönt är i morgon bitti då får man "en timma sovmorgon" stiger man upp 6:00 är ju klockan egentligen 7:00

Idag har varit en riktigt typsik söndag för mig och Marcus, halva dagen har spenderats i soffan framför diverse tv-repriser. Nu håller vi på att elda i bastutunnan, vi tänkte mysa till det med lit bad senare ikväll. Imorgon åker jag till Varberg ett par dagar så vi vill passa på att mysa lite extra.

En lugn dag idag. Körde in till lägenheten i stan och hämtade lite grejer och sen en sväng om Coop för lite matshopping. Ikväll har vi haft kompisar över på middag. Hör och häpna, vi åt grillat! Med all säkerhet år 2009 sista grillning. Fast egentligen, vem säger att man inte kan grilla mitt i oktober? Gott var det i alla fall.

Nu sitter grabbarna bänkade framför tv-spelet och jag funderar starkt på att hoppa i säng. Den sena gårdagen börjar ta ut sin rätt nu. Klockan passerar strax halv elva och jag längtar efter att få krypa ner i en varm säng och sussa.

Bröderna Andersson, Mackis och Jag

Fick nyss sms från en kompis "Gha har din pappa vunnit massa pengar nu eller?"

Jag ringde till pappa och frågade. Svaret jag fick var: "Va, nä? Säg inte att dom är i Åskloster! Åh, jag som har tänkt gå med hur länge som helst"

Så tyvärr, pappsen hade ingen lott så inga pengar för hans del. Snopet med tanke det dom säger i programet "va inte utan lott när grannarna vinner".

Man tänker ju att det aldrig händer en själv. Och nu är det ingen idé att skaffa en lott för det är ju ganska säkert att det inte blir samma postkod någonsin igen.

Vilket äckligt väder det är: grått, trist och regnet hänger i luften. Usch fy och blä.
Som tur är, så är det fredag. I vanliga fall slutar Marcus kl 13, men idag skulle han jobba över ett par timmar, så jag får klara mig själv under dagen.

Senare ikväll blir det utgång -faktiskt. Ja, jag tillägger "faktiskt"

(Innan jag träffade Marcus festade jag en del. Jag hade ju inte fyllt 18, och att försöka ta sig in på krogen kände inte jag va så lockande, istället var det mycket hemmafester eller häng på stan/stranden för min del.

Vad jag har förstått så var det en del festande för Marcus del också. Men när vi träffades så blev det aldrig av att vi gick på fest tillsammans. Visst, vi firade nyår 07/08 ihop och då var alkohol inblandat. Men annars var det inte så mycket mer.

Första gången vi festade tillsammans var när jag hade flyttat upp till Uppsala, då var vi ett gäng (bland annat min storasyster som va på beösk) som förfestade hemma hos oss och sen blev det krogen. Jag fick mitt livs värsta (med underdrift) snefylla. Och sen dess har vi inte festat ihop, inte på krogen iaf.)

Hm, blev en jäkla förklaring till det där "faktiskt"... Hade kanske räckt att säga något i stil med att det är sällan som jag och Marcus festar till det ihop.

Hur som helst, ikväll blir det utgång. Eller utgång och utgång, vi ska in till stan ihop med ett par kompisar och dricka lite öl på en pub. Det blir najs

Storasyster och Jag

party party

Igår när Marcus slutade jobbet kom han och hämtade mig och Hadock, och så åkte vi ut till Almunge. Vi ska nämligen vara husvakter under tiden som mamma & pappa Ahlström hälsar på släktingar på Gotland.

(Kan tillägga att jag inte tror att min inte-kunde-sova-inatt-grej har något att göra med att vi sov här i Almunge)

Jag har sagt det förrut, och jag säger det igen: Jag trivs att bo i hus -särskilt på landet. Det gör även Marcus, så det är ganska givet att vi själva kommer köpa/bygga och bo i villa i framtiden. Men det är ju några år kvar, så tills dess får vi nöja oss med att vara husvakten once in a while

Vissa kvällar är det stört omöjligt för mig att somna. Ibland kan jag vara jättetrött men huvudet vägrar att koppla av, men ibland kan det också vara så att jag helt enkelt inte kan somna. Så var det inatt! Jag var varken trött i kroppen eller huvudet, inga grusiga ögon, ingenting, jag kunde bara helt enkelt inte somna... Senast jag kollade på klockan var hon halv tre! (!?!?) Fast jag tycker mest synd om Marcus som då och då vaknar till av mina vändningar och vridningar.

Till slut somnade jag i alla fall, vet dock inte när. Det kändes som om jag bara slumrat till när Marcus pussade mig hejdå och gick till jobbet. Men men...

Vi får väl se när jag slocknar ikväll.

Förutom disk, damsugning och lite småplock har jag unnat mig själv lite fotbad och nagelfix, ansiksmask och hårinpackning, samt en lång varm dusch. Inte alls helt fel. Man måste "skämma bort" sig själv då coh då. Visseligen är lite fotbad och hårinpackning inte är den största varianten på själv-lyx, men ändå :)

Idag känner jag mig taggad till max. Vaknade utvilad och redo för en ny onsdag!

Har nyss ätit frukost, och nu tänkte jag ta mig an disken i köket, och sne blir det till att sortera tvätt och annat vuxen-roligt.

...och det bjöds på makrill. Kanske låter enkelt, och det är det kanske, men idag föröskte jag festa till det lite extra, och jag måste nog påstå att jag lyckades.

Sen: fixa iordning kryddsmör;

dragon, körvel och hackad persilja och dill

(fast jag orka inte hacka så saxen åkte fram)

 

 

För ett tag sedan köpte vi två stora blomkrukor, och i helgen köpte vi ytterligare två stycker fast i en mindre modell. Dock har vi inga blommor att ha i just nu, och det känns dumt att köpa blommor nu innan flytten. Så tills vi är på plats i Varberg så har vi två tomma, men snygga, blomkrukor i fönstret. Mycket trendigt.

Idag har jag och Marcus varit tillsammans i 22 månader, och räknar man dagar kommer vi upp i 670  dagar! Under dessa dagar har vi hunnit med en hel del, om man tänker efter. Annars är det lätt att tänka "tiden har gått så fort, vad har vi gjort egentligen." Men som sagt, mycket har hänt de senaste 22 månaderna.

Jag kan bara säga att jag ser fram emot många fler hundra dagar <3

Vad skulle jag göra utan dig Marcus?

Såhär ser det ut utanför vårt köksfönster idag. Lagom grått och trist

Det är tisdag och jag har inget planerat. Gosa med katten kanske?

Pratade med mamma för ett par dagar sedan och hon berätta att hon har bestämt min och Marcus julklapp, vi ska "bara" få en och jag är jättenyfiken på vad det kan vara! Jag chansade på en miljon kronor, men det va fel..

Även om jag har vuxit upp med skilda föräldrar så tycker jag att julhelgen alltid har fungerat perfekt. Vi spenderade halva dagen hos vadera föräldrer, "bytet" skedde efter Kalle Anka. Om det var så att vi var hos mamma på kvällen ena året, så var vi hos pappa på kvällen följande år. En helt perfekt lösning enligt mig.

De senaste två åren har jag coh Marcus firat jul i Uppsala med familjen Ahlström, men i år blir det nere i Varberg. Det ska bli jättemysigt, "precis som förr". 

Det blev en rejäl sovmorgon för min del, vaknade inte förrän Marcus ringde vid halv elva! Sova längre än 8-9 är inte riktigt min grej -egentligen.

Nu har jag precis kommit in från en timmas prommenad i duggregn. Kladdigt och geggit var det, men nu är det baskemig dags att komma igång med motioneringen igen! Har ju vart dött på där ett bra tag nu, sa upp gymkortet iom skolstarten eftersom pluggandet tog all tid. Och sen har vädret vart allt för tråkigt för att vilja gå ut, men nu skiter jag i höstvädret, jag ska ut och röra på mig!

Som sagt, geggigt...

Marcus väckte mig med en puss på pannan och sen gick han ner till affärn för att köpa hem nybakat bröd till frukosten. När han kom in igen hade han hyrt en film också, så vi placerade oss i soffan med frukosten och såg på filmen "The devils whore". Filmen som visade sig vara en miniseroie var inte något att hurra förr, nu har vi nyss sett klart på första avsnittet, och det återstår att se om vi orkar med resten senare idag. Men just nu vill jag bara upp ur soffan!

Mumsig frukost!

Nu har snart halva dagen passerat och jag kan väl knappast säga att vi fått gjort nåt vettigt direkt. Eller jo, vi åkte och inhandlade lite matvaror, och så tog vi en sväng om djuraffärn och köpte mat och Hadock. Dessutom köpte vi ett halsband åt kissen också, dock en aningen för stort, men han växer nog i det...

Av någon outgrundlig anledning fick jag för mig att logga in på Lunarstorm.

Haha, jag var bara fjuttiga 14 år gammal när jag blev medlem, och senaste inloggningen var 2007 men jag kom ihåg rätt användarnamn och lösenord...
Lunarstorm ersattes ganska fort av Bilddagboken, som har hängt med enda sedan dess. Jag klickar fortfarande in där dagligen, mer eller mindre aktivt...

På ett sätt är det jäkligt skoj att se bilder och tänka tillbaka på sitt liv fyra år bak i tiden, men samtidigt är det ju så himmla pinsamt och skämmigt!

Fredagar är utan tvekan den bästa dagen på hela veckan. Älsklingen slutar tidigt och det innebär massor av timmar tillsammans på kvällen. Och så det bästa av allt, imorgon är det helg och det innebär sovmorgon tillsammans med älsklingen!

Vad mer kan man begära? Att få vakna i lugn och ro (utan någon pipande väckarklocka) är det bästa med helgen!

Marcus ringde nyss, han är hemma om 3 minuter. Wiie. Jag hade inte väntat mig honom förrän om 2 timmar, så jag blev jätteglad. Efter att ha varit själv hela dagen så är två extra timmar guld värda! Dessutom finns det ju inget mysigare än att mysa i timmar innan det blir dags för läggdags.

Marcus jobbar över ikväll igen, och det är som alltid lika roligt. Inte.
Men jag får stå ut helt enkelt, och längta tills han kommer hem...

Nu ska jag börja med middagen, blir inget mindre än kyckling och pasta, woho!
Tills Marcus kommer hem har jag tänkt parkera i soffan framför tv:n, troligtvis blir det TV3 all night long, två avsnitt av 2 ½ men, singing bee celeb och lyxfällan.

Det kanske har att göra med att jag spenderade mycket tid i Varberg i sommras -och att det gav mig hemlängtan, eller så har det bara har det att göra med att jag har hela min familj där, alla mina vänner och släktingar.

Hur som helst har jag och Marcus bestämt oss för att flytta till Varberg. Det är inte så att jag vantrivs här i Uppsala, det är snarare så att jag inte stortrivs till 100%

I och med att jag kommer från en stad, och Marcus från en annan stad, så är det ganska oundvikligt att prata om dethär, vart man ska bo. Vi har småpratat om att flytta till Varberg i framtiden, efter mina studier. Men nu blev det ju inte så. Och jag saknar Varberg enormt mycket. Och Marcus är villig att ge det en chans.

För visst är det endå en chansning, det var det för mig när jag flyttade hit och då hade vi knappt vart tillsammans ett halvår. Nu har vi snart varit tillsammans i två år, så förhållandet i sig är ju ingen chansning, men flytten är ändå en chansning.   
Jag är enorm tacksam mot Marcus som vill göra detta för min skull. Jag är säker på att det kommer bli underbart bra. Bostad har vi ordnat tills vi hittar något eget att hyra/köpa, och jobb är också klart, för Marcus del åtminståne.

Och jag är glad och sprallig mest hela tiden! Glädje...

Ända sedan jag gick i 8:an och hade världens bästa SO-lärare har jag velat bli lärare. I hela fem år har jag varit säker på att det är det jag vill göra med mitt liv.

När jag gick i 9:an och det var dags att välja gymnasieprogram fanns det bara ett alternativ för min del, Samhäll -kultur. Egentligen visste jag inte mycket mer än att det var ett program som innehöll mycket historia. För det var ju historia som jag, från 15 års ålder, har velat undervisa i. 

Gymnasietiden gick, och i 3:an när alla mer eller mindre fick panik över att skolan snart var slut, och man skulle behöva fatta egna beslut om sin framtid, var jag fortfarande helt säker på min grej. Jag ansökte, och blev antagen till Uppsala Universitet:s lärarutbildningen för historia.

I börjar när allt var nytt och skrämmande var det många som började tvivla, inklusive mig själv. I arbetslaget pratade vi om detta, och kom fram till att det säkert är något som praktiskt taget alla tänker, nästan "bara för att". När själva kurserna startade hade det mesta av "tvivlet" försvinnut hos de flesta. Men inte hos mig. Inte ens lite, tvärtom... "Det kallas tvivel"

Studierna var inte alls vad jag tänkt mig. Nog för att jag visste att allt nu var ens eget ansvar och så vidare, men att det var så mycket hade jag aldrig kunnat tro. Mamma förklarade att det troligtvis var så att dom kör hårt i början för att kunna "gallra" ut de som inte hänger med. Jag var en av dom som inte hängde med.

Jag har aldrig varit ett fan av att läsa, så att få i "läxa" att läsa 200-300 sidor på ungefär tre dagar mellan varje seminarie var ingen höjdare för min del. Mamma sa att det bara är att bita i det sura äpplet tills den första tuffa tiden är över. Men då frågar jag mig, om jag faktiskt inte hänger med nu. Borde jag då inte vara "en av dom" som man vill gallra bort.

I drygt en månad fortsatte jag och försökte hänga med. Men innerst inne hade jag nog redan, vill inte säga "gett upp" med det är nog så. Jag skrev tentan på den första delkursen, men sen var all min motivation bortblåst.


Förra veckan ansökte jag om "studieavbrott", och nu går jag hemma om dagarna. Jag skickar iväg CV:n, finputsar lite på texten och skickar iväg några till följande dag. Det är mitt liv for now.

Men ska inte hänga läpp för det, istället får jag göra det bästa av situationen. Söka jobb tills jag får ett, vad som helst. Bara jag inte behöva sitta osysselsatt om dagarna, det har jag gjort tillräckligt (let's face it Linnéskolan var inte särskilt krävande...) Nu vill jag bara göra något! Jobba, tjäna pengar, känna att jag gör något med mitt liv.


Men även om det inte blir som man tänkt sig så betyder inte det något dåligt!
Jag menar, jag hade aldrig tänkt mig att jag skulle bli kär i en Uppsala-kille och flytta 60 mil som 18åring. Och kan ju inte påstå att det blev dåligt!

Idag den 14 oktober fyller storasyster Linda 22 år, grattis till dig!

Tänk va snabbt de små liven växet, höhö

 

Bild ifrån söndagens födelsedagsfirande

Vaknade av att Marcus klev innanför dörren med sin matlåda "Är det okej om jag äter här hemma, så slipper du vara så ensam?" Så jäkla underbar min man är!

Kunde inte fått en bättre start på dagen!

Nu sitter jag med frukosten (en yougurt, köttbullemacka och en kopp te) och bläddrar igenom lite kokböcker, idag har jag nämligen planerat in lite bak här hemma. Det lutar åt en sockerkaka av nåt slag, kan inte ens jag misslyckas med...
Förhoppningsvis.

I vanliga fall brukar Marcus vara hemma såhär dags, men ikväll jobbar han över. Tråk att vara själv hemma, men får tänka på att det är bra pengar...

Fast jag längtar ändå tills han kommer hem, för det finns ju inget bättre än att få kramas med älsklingen <3

I helgen fick jag med mig lite kläder ifrån Varberg. Mammas jobbakompis "Tant Åsa" brukar med jämna mellanrum lämna en kasse med kläder, som hon själv har tröttnat på (Läs: tröttnat på den bemärkelse "aldrig använda", på en del kläder sitter prislapparna kvar!) Då är det bara att välja och vraka, perfekt för min ekonomi. Ett plus är ju dessutom att Tant Åsa har ungefär samma stil som mig själv. Eller stil och stil, H&M kläder kallas det, hehe.

Helt knäppt...

 

Nu är jag i alla fall på plats hemma i lägenheten igen, fick skjuts av snälla svärmor när hon skulle till jobbet. Har nyss packat upp alla grejer från varbergstrippen (bland annat fick jag med mig massa kläder som jag tänkte visa sen) Nu tänkte jag sladda in i duschen. Mitt hår är i STORT behov av lite schampoo.

Det blev inga extra dagar för mig i Varberg, utan istället åkte jag med Marcus igår. Men vi hann ändå med storasyster Lindas födelsedagsfirande, åtminståne en liten snabbis. Kaffe och bulle, sen var vi nöjda, haha! Det var världens regn och blåst väder under så gott som hela bilresan hem, inte något vidare roligt...

Men vi kom fram i alla fall. Vi har sovit i Almunge i natt, Marcus hade ju sin firmabil parkerad här, och det var ju så sent när vi kom hit så vi orkade inte med att köra in till lägenheten i stan. Så nu sitter jag här i Marcus gamla sovrum, som nu är kontor och gästrum, perfekt när vi kommer och våldgästar titt som tätt :)

Efter 60mil biilresa är vi nu framme i Varberg hemma hos mamma. Vi har fått i oss lite lassange och nu sitter vi i soffan och kollar på Idol.

Jag tycker inte riktigt om att åka ner på så korta besök som över en helg bara, då ägnas ju mer än halva tiden åt att åka bil, och så ska man hinna med att träffa alla under en dag (lördagen). Därför ska jag kanske stannar kvar ett par dagar extra så att jag hinner med storasysters födelsedagsfirande. Har inte bestämt mig riktigt än, men troligtvis stannar jag och tar en sista minuten hem till Uppsala. (Vi fick nämligen hem ersättning ifrån SJ i from av resechekar på grund av vårt lila missöde i sommras, minns ni?) 

Underbara Varberg!

När Marcus pös iväg till jobbet kunde jag, av någon anledning, inte somna om igen. Så nu har jag parkerat mig framför Vakna med the voice.

Sen blir det frukost. Och slutspurten på packandet inför Varberg-trippen. Och sen tänkte jag faktiskt ta mig en sväng om med damsugarn, det är ju alltid extra trevligt att komma hem när det är rent och fint hemma. Eller hur?

Imorgon åker jag och Marcus till Varberg, och vi tycker att Hadock är för liten för att åka så långt ännu. Så svärföräldrana ska vara kattvakt i helgen. Hur som helst, svärmor var här coh hämtade Hadock alldeles nyss, och bara någon minut efter att dom åka tyckte jag det kändes tomt i lägenheten. Som om något saknas, och det gör det ju också. Vår lille misse har ju bott hos oss i en månad, så det är lite konstigt att inte ha honom i soffan hos oss när vi kollar tv.

Jag har skickat in ett bidrag till Kelloggs fototävling "Hur ser morgonen ut hemma hos er", och jag hoppas ni vill rösta på mig! Snälla, snälla, jättensälla...

 

Klicka in på Cornflakes.se och rösta på min bild!

 

Systrarna Eriksson äter Kelloggs cornflekaes

på verandan en varm junimorgon 1999

Jag har tagit bort bakgrundfärgen på bloggen.
Jag kom nyss ut ur duschen och ska snart hälla i mig lite frukost.

Antecknat?

Jag har bloggtorka, kanske märks en aning eller två!?

Ute är det allt annat än tort. Höst och blött, blä.

 

Bild från 2006

Kolla vad jag har hämtat ut på posten...
Kan det möjligtvis vara årets första införskaffade julklappar?

Det har vart en jobbig natt hemma hos oss. Jag vaknade vid 3tiden av ett bultande nageltrång (att jag aldrig lär mig sluta bita/riva på naglarna) Jag lyckades somna om igen efter en 30-40 minuter. Men under tiden hade Marcus vaknat, och kunde inte somna om. När det var dags att åka till jobbet hade han svårt att andas och var helt tjock i halsen. Min stackars lilla bebis.

Jag har en kort föreläsning kl 13, och senare ikväll har jag tvättid, annars kommer all min tid gå till att passa upp på Marcus. Han hjälper ju alltid mig när jag är sjuk, och en särskild period varje månad... Än så länge har jag inte haft någon chans att gengälda honom, så nu tänker jag göra mitt bästa för att ta hand om honom. 

 

Innan vi åkte ut till Almunge tog vi en sväng in på IKEA och drömde oss bort bland alla finfina möbler. Något nytt blev det inte, förutom en glasskål för pasta.

Sen blev det som sagt Almunge för att fira svärfars fördelsedag. Det bjöds på utsökt middag (slottsstek, mycket mumsigt) och givetvis bjöds det på tårta. Kanske lite barnsligt, men jag menar, vad är ett födelsedagsfirande utan tårta...?

Nu är vi hemkommna och har placerat oss i soffan. Just nu Hål i väggen, alldeles strax blir det Parlamentet. Sen blir det Bourne Ultimatum, jag är inget direkt fan av dedär Bourne-filmerna men Marcus hade tänkt kolla. Jag kommer troligtvis bädda ner mig i sängen med en bra bok istället...

Mina älsklings pojkar!

När man var liten fanns det inget bättre än att vakna upp

på morgonen och känna doften av nybakat i hela huset.

Idag är det tre månader kvar till Egypten och jag längtar ihjäl mig.
Det kommer bli min och Marcus första riktiga utlandsresa, vi har du varit i Danmark två gånger, men tycker inte det räknas. Som sagt, min och Marcus första utlandsresa, och mitt livs fjärde (om man återigen inte räknar nordiska länder)

De senaste tre nätterna har jag drömt om min gamla fotbollsklubb.
Kan det betyda något? Borde jag ta upp fotbollen igen kanske?

Nu är det oktober. Nu är det höst.

 

Gammal bild från 2006